4/2018, På svenska

Kan yrkeshögskolan bidra till regionutvecklingen i skärgården?

Författare: Rasmus Karlsson.

Yrkeshögskolan Novia är för tillfället delaktig i flera projekt som på olika sätt berör företag och företagsamhet i Åbolands skärgård. Företagsverksamheten bedrivs ofta på hemgården, kanske i den miljö man växt upp. Sjunkande lönsamhet i traditionella skärgårdsnäringar som fiske och en önskan att upprätthålla en levande skärgård med nya möjligheter för företagsamhet driver på en förändring av näringslivet. Två Interreg Central Baltic-projekt, St. Olav Waterway och Smart Marina, kretsar kring turism. Mer specifikt att möta en efterfrågan på högre servicenivå och försök att förlänga den korta säsongen. Ett annat projekt, Archipelago Business Development, strävar till att utveckla businessmodeller och nya samarbeten mellan många olika typer av företag.

I de nu pågående projekten stärks lokalsamhället främst genom stöd för att bedriva företagsverksamhet som man kan livnära sig på i skärgården. Projekten är i högsta grad lokalt förankrade då företagen som nås och är verksamma i projekten är lokala aktörer i skärgården. Även de direkta investeringar som görs under projektens gång har potential att nyttja lokala entreprenörer som besitter den specialkunskap och utrustning som ibland behövs för att verka i skärgårdsförhållanden.

Projekttrötthet

Projektverksamhet är ingenting nytt i den åboländska skärgården. Tvärtom kan man påstå att projektverksamhet och fondfinansiering sedan länge är vardag i trakten. Dels har Pargas stad, och dess föregångare innan kommunsammanslagningen som gjorde en stor del av Åbolands skärgård till en kommun år 2009, länge haft projektverksamhet på agendan. Också den lokala Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä har länge varit verksam i skärgården. En viss projekttrötthet kan skönjas bland många aktörer. Känslan av att projekt kommer och går, men problemen består. Det kommer nya företagare med ny iver och idéer, men när man samtalar med de verksamma på gräsrotsnivå hittar man ibland en skepsis till att projekten skulle medföra bestående positiva effekter. James Simpson, projektledare för Novias partner Pargas Stad, i projektet St. Olav Waterway, känner igen problematiken. Han upplever att företagen gärna tar en avvaktande roll, åtminstone i början av projekten. Detta kan vara problematiskt då projektets förutsättningar ofta bestäms redan i ansökningsskedet. Denna avvaktande inställning kan vara resultat av tidigare projekt som varit misslyckade eller intetsägande, åtminstone ur företagarens perspektiv. Simpson menar ändå att man genom aktiv dialog lyckats bemöta några företags önskemål under projektet St. Olav Waterways gång, men att rörelseutrymmet kan vara litet då ett projekt väl är godkänt.

När specifika, lokala behov utkristalliseras i ett regionalt program som Interreg-programmen, kan lokala punktinsatser som Leader-finansiering vara ett alternativ. Emil Oljemark, verksamhetsledare i Leader-gruppen I samma båt, är också bekant med begreppet projekttrötthet och menar att det ibland kan bero på att man i målgruppen förväntar sig snabbare resultat än vad som alltid är möjligt. I allmänhet uppfattas ändå projekten som meningsfulla då de har förankring på gräsrotsnivå och där uppfattas som nödvändiga. Det är viktigt att de konkreta projektåtgärderna känns meningsfulla hos målgruppen och motsvarar de behov som finns.

Nätverk av aktörer i fokus

Vad är det då en yrkeshögskola kan göra för att upprätthålla optimismen man känner i inledningen av ett projekt? Visionerna är klara och slutmålet med projektet känns både realistiskt och som att det kommer att leda till en verklig förändring och en förbättring av den rådande situationen, men när man går ner på detaljnivå brukar ofta frågorna vara fler än svaren. För att upprätthålla engagemanget och ivern krävs att förtroendet för att man kommer att uppnå goda resultat hålls vid liv.

Att visa ett långsiktigt engagemang i regionen är antagligen viktigt. Att i lokalpressen regelbundet kunna visa upp nya initiativ och formidabla, konkreta resultat. Öronmärkta pengar avsedda för direkta investeringar för att utveckla en verksamhet fungerar som en morot för att få aktörerna intresserade. Att sammanföra aktörer med liknande utmaningar inom samma bransch har också visat sig vara väldigt inspirerande och givande. Projektet Smart Marina sammanför 32 gästhamnar i Central Baltic-området som ges möjlighet att göra studiebesök hos varandra för att få idéer att ta med sig för att utveckla sin egen hamn. De första erfarenheterna har varit enbart positiva. Där man i vardagen konkurrerar med varandra, finns ändå en insikt om att en enskild hamn inte i sig utgör den attraktiva båtturismregion som centrala Östersjön är. Det är nätverket av hamnar som gör regionen attraktiv för båtsemestrare. Centrala Östersjön bjuder på ett fantastiskt nätverk av vackra hamnar i genuin skärgårdsmiljö. Ett mål i projektet är att föra detta budskap vidare utanför programområdet genom att hamnarna synliggörs som ett nätverk. För detta krävs regional sammansvetsning och satsningar som syns utåt som en attraktiv helhet och ett nätverk av garanterat god service, god mat, tydlig och enhetlig information och goda förbindelser. I Smart Marina sammanförs kunskapsutbyte och -utveckling med konkreta investeringar i infrastruktur såsom bryggor och servicehus.

Alla rör sig inte heller med båt, åtminstone inte egen båt. Det krävs också möjligheter att röra sig över landytorna med tillgång till service och information. Där har projektet St. Olav Waterway en viktig roll. I projektet skapas en pilgrimsled från Åbo över Åland och vidare till Sverige där den sammanlänkar med existerande pilgrimsleder som för vidare till slutmålet Nidaros, alltså Trondheim. I projektet försöker man sammanlänka de aktörer som erbjuder service längs med vägen så att en pilgrimsvandrare kan planera sin rutt och kunna försäkra sig om att få mat och tak över huvudet för natten, samt transport över vattnet där det behövs. Man rör sig i gränslandet mellan kommersiell och spirituell verksamhet och samarbetar med församlingar och Franciskusföreningen på Kökar. Resan kan företas av olika själ, men grundförutsättningarna för att den ska lyckas är de samma. Leden är en konkret möjlighet för aktörer i regionen att samarbeta kring samma produkt, ett tankesätt som kanske inte riktigt slagit rot i regionen. Ofta sneglar man avundsjukt mot Lappland, och där finns säkert mycket att lära. Även samarbete, t.ex. kring arbetskraft, diskuteras.

Nätverk av små aktörer är en gemensam faktor för de Central Baltic-projekt Novia deltar i. Novias medverkan möjliggör att mindre aktörer, som själva inte skulle ha resurser att sköta den administration som projektdeltagande som partner medför, ändå kan ta del av projektverksamheten.

Yrkeshögskolan som professionell projektpartner

För att yrkeshögskolan ska kunna bedriva regionala utvecklingsprojekt krävs att det kontinuerligt finns finansiering att söka som kan användas för projekt i regionen, och att man gör väl ifrån sig för att upprätthålla förtroendet hos finansiärerna. Den första delen, finansieringen, är ingen omöjlighet i dagsläget då flera finansieringsformer är geografiskt riktade till specifika regioner, även skärgården. För den åboländska skärgårdens del finns exempelvis Interreg-programmen Central Baltic och Baltic Sea Region, samt Leaderfinansiering.

Den andra delen, att upprätthålla förtroendet hos finansiärerna, kräver att yrkeshögskolan lyckas upprätthålla en professionell FoU-organisation som proaktivt tar sig an utmaningar i projekten. Styrkan i en organisation som kontinuerligt deltar i, och driver projektverksamhet är att man redan i de inledande faserna i projekten kan identifiera och undvika fallgropar som gör att den dyrbara projekttiden går till spillo. En professionell projektorganisation ska också kunna leverera korrekta rapporter till finansiären, utan fördröjningar som leder till att andra projektpartner måste vänta på sin finansiering. Man ska också visa att man har ett ramverk för att sprida resultaten i projektet, och när det gäller regional utveckling ska denna rapportering gärna vara synlig både på lokal och regional nivå.

Kontinuitet genom lyckade projekt

Kommunernas, NTM-centralernas och andra regionala förvaltningsorgans roll är förstås centrala i många aspekter av den regionala utvecklingen, men Yrkeshögskolan kan ha en stark roll som en aktör med nära kontakt med lokalsamhället över kommungränserna. Yrkeshögskolan kan bidra med den sakkunskap som man har genom de ämnen man utbildar i, men även i allra högsta grad genom expertis i projektledning som man bygger upp genom kontinuerlig projektverksamhet och de nätverk som byggts genom denna. Yrkeshögskolan kan uppnå en position som bestående regionutvecklare genom att marknadsföra sig som en pålitlig partner som har kunskap om finansieringsformerna och lösningar på de krav om rapportering, arkivering och spridning av projektresultat som finansiärerna kräver. Lyckade projekt bygger grunden för kontinuitet istället för projekttrötthet, och öppnar möjligheter för förnyade projektpartnerskap i följande programperiod.

Artikeln baserar sig på projekten nedan

Central Baltic-projekt där Novia är partnerPartner
St. Olav Waterway
I projektet upprättas en pilgrimsled, från Åbo genom skärgården och Åland till Hudiksvall https://stolavwaterway.com

Åbo Akademi, Yrkeshögskolan Novia, Föreningen Pilgrimstid, Franciskusföreningen på Kökar, Sottunga kommun, Östhammars kommun, Söderhamns kommun, Pargas stad
Archipelago Business Development
I projektet skapas nya affärsmodeller och kunskapsutbyte i Åbolands, Ålands och Stockholms skärgård www.archipelagobusiness.eu

Åbo akademi, Yrkeshögskolan Novia, Södertörns universitet, Drivhuset
Smart Marina
Målsättningen i projektet är att utveckla klimatsmarta lösningar och höja servicenivån i 32 gästhamnar i centrala Östersjöregionen www.smartmarina.eu

Ålands utvecklings Ab, Östhammars kommun, Valdemarsviks kommun, Dagö kommun, Skärgårdsstiftelsen i Stockholm, Yrkeshögskolan Novia

För artikeln intervjuades:
Emil Oljemark – Leadergruppen ”I samma båt – samassa veneessä”, www.sameboat.fi
James Simpson – Pargas stad

Tiivistelmä suomeksi:
Novia ammattikorkeakoulu osallistuu tällä hetkellä useaan alueelliseen kehittämisprojektiin lounaissaaristossa. Hankkeissa ollaan tiiviissä yhteystyössä paikallisten yrittäjien kanssa. Hankkeet koskevat yritysten ja matkailun kehittämistä. Yrittäjien mukaantulo projektin suunnitteluun jo ennen sen alkua auttaa projektin onnistumisessa. Toisaalta vasta projektin alkamisajankohdan jälkeen ilmenneitä tarpeita ja toivomuksia on usein hankalaa sovittaa projektin budjettiin ja päämäärään. Ammattikorkeakoulu voi toimia yhdistävänä tekijänä ja projektiosaajana kuntarajat ylittävissä projekteissa.

Författare

Rasmus Karlsson, Pol. mag., Projektledare, Yrkeshögskolan Novia, rasmus.karlsson(at)novia.fi

Edellinen artikkeliSeuraava artikkeli

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *