Annica Isacsson & Camilla Wikström-Grotell
Den senaste IPCC (2022) rapporten visar på att klimatet i världen förändras. Läget är akut, också I Finland. Alla länder, städer och skolor bör ta sitt ansvar. FN-chefen Guterres kräver bl.a. totalstopp för fossila bränslen. Vad gör vi i Finland? Vad gör högskolorna och hur kan vi genom pedagogiken främja hållbarhet? Många unga känner hopplöshet, ångest och desperation i förhållande till klimatfrågor (bl.a. Den Svenskspråkiga Ungdomsbarometer 2020).
Enligt Unesco och ESD (Education for Sustainable Development) bör alla studerande få redskap, kunskap, metoder och kunnande för att lära sig hantera inte enbart hållbarhets- men också ångestrelaterade problem. ESD är en livslång lärande process och en del av den kvalitetsutbildning som stimulerar de kognitiva, sociala, emotionella och beteende-dimensionerna av lärande. Det är en holistisk och transformativ process som innefattar allt från inlärnings innehåll, pedagogik till inlärningsmiljö. Unesco efterfrågar ett systemiskt förhållningssätt där hållbarhets målsättningarna är tvärvetenskapliga och genom griper hela utbildningen, och där också det informella lärandet ingår. (Unesco, 2020.)
I Finland pratar vi ofta om hållbarhet med kolavtrycket, negativa skräckscenarier och framtidsutsikter i fokus. Bland andra Sitra (2019) har utmanat detta förhållningssätt och myntat begreppet kolhandavtryck. Med kolhandavtryck avses klimatfördelar och den potential utsläppsminskningarna kan ha på produkter, service och processer. Såväl stat, företag och enskilda individer kan vara med och skapa samt främja positiva kol handavtryck. Företag kan också hjälpa kunder och användare att minska sitt kolavtryck. Där de traditionella förhållningssätten ofta fokuserar på negativa utsläpp och effekter lägger vi fokus på potential och utsläppsminskningar.
Denna artikel tar fasta på kolhandavtryckstänket och det positiva och hoppfulla istället för att sätta fokus på det hotfulla, hopplösa och negativa. Vi strävar sålunda på högskolorna och i denna artikel att skapa positiva lärande-ekosystem där de goda lösningarna cirkulerar som en spiral av kolhandavtryck återvinns.
I ett uttalande till riksdagens framtidsutskott (2021) konstaterar flera sakkunniga att de kompetenser som är centrala med tanke på hållbar utveckling innefattar bl.a. aktivt lärande, färdigheter i problemlösning, autonomi och samarbete, ett systemiskt tänkande samt en inkluderande pedagogik där flera tvärvetenskapliga kompetensområdena samt informellt och formellt lärande möts. Som färdigheter som stöder hållbar utveckling nämns också förmågan att lyssna, diskutera samt reflektera över erfarenheter, känslor och moral tillsammans samt viljan till dialog och argumentation. I några yttranden betonades också nyttjandet av konstnärliga ämnen och kreativa metoder i hållbarhets inlärningssyfte och utvecklingsarbete. Den fria bildningssektorn kan ses som föregångare där många goda principer redan skrivits in i läroplanerna.
För högskolor är det viktigt att möta utmaningarna inte enbart på en strategisk utan också på en operativ nivå där studerande inkluderas (Kiukas, Isacsson & Wikström-Grotell 2022). Lärandet bör förbereda studerande att finna lösningar för nutid och framtid. Inlärningen bör vara transformativ och hjälpa studerande att fatta välgrundade såväl forsknings- som faktabaserade beslut. Behovet att lösa globala utmaningar på en systemisk nivå kollaborativt, jämlikt och kulturellt sammanflätar ESD och internationalisering målsättningar i studieplanen (Gregersen-Hermans 2021).
Michel (2020) beskriver tre olika dimensioner av ESD; utbildning om hållbarhet, utbildning inom hållbarhet och utbildning för hållbarhet. Utbildning om hållbarhet innefattar fakta-kunnande. Utbildning inom hållbarhet tar fäste vid realiteter och specifika yrkesrelaterade behov. Utbildning för hållbarhet å sin sida relaterar till transformation och förändring som främjar nya förhållningssätt, nytänkande och attityder. Det är viktigt att utbildningssystemen lär ut fakta om de mekanismer, aktiviteter och förhållningssätt som på kort och lång sikt är ohållbara för vår planet. Lika viktigt är det att lära ut förståelse för systemiska helheter, beroendeförhållanden samt etiska frågor, som att främja inklusion för att förhindra polarisering och exkludering. Ur ett lärande perspektiv och lärar-synvinkel är det essentiellt att alla känner sig delaktiga.
Yrkeshögskolornas hållbarhetsarbete
Yrkeshögskolornas hållbarhets- och ansvarsarbete styrs av Förenta Nationernas (FN) program för hållbar utveckling Agenda 2030 samt undervisnings- och kulturministeriets riktlinjer för hållbar utveckling. Agenda 2030 identifierar betydelsen av utbildning och FUI (forskning-, utveckling och innovations)-verksamhet för att åstadkomma nödvändiga förändringar. Med hållbar utveckling avses allt från ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbar utveckling. För yrkeshögskolorna innebär ansvarsfullhet att vi i all vår verksamhet beaktar direkta och indirekta konsekvenser för det omgivande samhället. (Arene, 2020)
Yrkeshögskolornas genomslagskraft uppstår ur den kompetens som vi skapar för samhället genom utbildning och FUI-verksamhet. Genomslagskraften syns till exempel som en förändring i arbetslivs praxis, nya verksamhetsmodeller, finansieringsprinciper och tankesätt. De som utexaminerats från yrkeshögskolorna hjälper samhället att öka sitt handavtryck och minska sitt kolavtryck (figur 1).
(Arene 2020b, översättning A. Isacsson)
Vid Haaga-Helia (HH) har vi ca 11000 studerande och en personal på ca 750 personer. HH har skrivit under bl.a. principerna för hållbarhets ledningsutbildning samt principen om mångfald. Utöver detta har HH skrivit under Centralhandelskammarens klimatlöfte, Arenes hållbarhetskampanja, samt etablerat egna initiative såsom: Happy Haaga-Helia, Degree Haaga-Helia, Green Haaga-Helia. År 2021 innefattade ca två tredjedelar av HH slutarbeten hållbarhet på sätt eller annat. Därutöver har vi ett tiotal FOU-projekt däri hållbarhet ingår, och en strävan om att inkludera hållbarhet i alla läroplaner och undervisning.
Arcada med ca 2700 studerande och en personal på ca 170 beviljades WWF:s Green
Office-certifiering år 2011. Arbetet för att minska ekologiska fotspår och koldioxidutsläpp och för ökad ekoeffektivitet följs upp årligen. Som exempel kan nämnas aktiva åtgärder för att minska förbrukningen av energi, vatten och el. Högskolans papperskonsumtion har minskat med närmare 75 procent sedan 2015. År 2017 installerades på högskolans tak 476 solpaneler som står för en tiondel av Arcadas årliga energiförbrukning.
Utvecklingen inom utbildningen har gått från utbildning om och inom hållbarhet mot utbildning för hållbarhet och ett mera systematiskt närmelsesätt både inom studier och forskning. Den nya studieplanen som infördes hösten 2021 klassificerar lärandemålen enligt FNs hållbarhetsmål, vilket möjliggör en mera djupgående analys av studenternas kompetenser inom hållbar utveckling. Också Arcadas forskningsprojekt kan klassificeras enligt hållbarhetsmål. Det görs långsiktiga satsningar på att utveckla forskningsområden och projekt som är centrala för ett hållbart samhälle och liv: etiska aspekter på tillämpning av artificiell intelligens och teknologi, utvecklandet av etiskt hållbara social- och hälsovårdstjänster samt välbefinnande i arbetet och ett hållbart arbetsliv.
Hållbarhetspedagogik
Transformativ pedagogik för hållbarhet utvecklar problemlösningsförmåga och ett systemiskt tänkande, empati och medkänsla (Siirilä m.fl., 2019). I en transformativ pedagogik som är aktiverande, proaktiv, och reflekterande ingår t.ex. projektinlärning, utmaningar, problem och uppgifter där studerande ges möjlighet att tillsammans reflektera över sina vanor, rutiner, värderingar och problem samt lösningar och på hur deras olika val påverkar miljö och hållbarhet, likväl lokalt som globalt. Den transformativa pedagogiken har som målsättningen att skapa en holistisk världssyn och djup förståelse om människans liv, värderingar, mening, riktning, och val. Dess syfte att föda lärande-gemenskaper och nätverk, som hjälper att ta till sig hållbara livsstilar, och skapa kulturella förändringar för framtiden. Ett systemiskt tänkande och t.ex. sokratisk dialog är exempel på hur tänkande och attityder kan hjälpa till att finna ett meningsfullt liv och främja hållbarhetstänk. Överskridande och inkluderande tillvägagångssätt som överskrider traditionella disciplinära gränser mellan forskare, experter och slutanvändare såväl som externa intressenter möjliggör nya och alternativa vägar för att generera kunskap och kompetens för en hållbar framtid.
Författarna
Annica Isacsson, PhD (econ.), f.d. Research Area Director, annicaisacsson21(at)gmail.com
Camilla Wikström-Grotell, PhD (health sc.). Director Economic Partnerships, Camilla.wikstrom-grotell(at)arcada.fi
Referenser
Arene (2020a). Hållbara, ansvarsfulla och kolneutrala yrkeshögskolor. Yrkeshögskolornnas programför hållbar utveckling och ansvarsfullhet. https://www.arene.fi/wp-content/uploads/Raportit/2020/H%C3%A5llbara%2C%20ansvarsfulla%20och%20kolneutrala%20yrkesh%C3%B6gskolor.pdf
Arene (2020b).
Den svenskspråkiga ungdomsbarometern (2020). https://magma.fi/wp-content/uploads/2020/11/magma-ungdomsbarometer-layout-DIGI-krut_23nov.pdf
Gregersen-Hermans, J. (2021). Toward a Curriculum for the Future: Synthesizing Education forSustainable Development and Internationalization of the Curriculum. Journal of studies ininternational education. Vol. 25(4), 461–481. https://doi.org/10.1177/10283153211031033
IPCC (2022). Impacts, Adaptation and Vulnerability. https://www.ipcc.ch/report/ar6/wg2/K
Michel, J. O. (2020). Toward conceptualizing education for sustainability in higher education. New Directions for Teaching and Learning, 2020(161), 23–33.
Riksdagen (2021). Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse (SRR 1/2021 rd). https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/Lausunto/Sidor/FrUU_4+2021.aspx
Siirilä, J., Salonen, A. O., Laininen, E., Pantsar, T. & Tikkanen, J. (2019). Transformatiivinen oppiminen antroposeenin ajassa. Ammattikasvatuksen Aikakauskirja, 20(5), 39–56.
Sitra (2020). Kolhandavtryck,https://www.sitra.fi/sv/ordbok/kolhandavtryck/
Unesco (2020). Education for Sustainable Development. A Roadmap. ESD for 2030. https://unesdoc.unesco.org/ark:/48223/pf0000374802
Abstract
Sustainability and pedagogy at two universities of applied sciences in Finland
According to the latest IPCC (2022) report the climate in the world is changing rapidly. All and everyone needs to take responsibility for sustainability matters. In this article, the following questions are elaborated upon, i.e. what is done in Finland and more specifically at two universities of applied sciences and how is pedagogy applied in this context. Unesco has introduced the Education for Sustainable Development program advocating a holistic approach. Sitra takes a less dystopic stance by enhancing the carbon handprint route and advocating the positive, e.g. the reduction potential for a service or product. For the universities of applied sciences it is essential to teach facts about our planet, but it is equally important to learn about the holistic and systemic dependencies, as well as ethical questions involved. Moreover, it is essential to introduce a pedagogy for transformation that is inclusive.
